Arbetet med sökmotoroptimering (seo) har nu ganska länge varit en viktig men även omdiskuterad del när det gäller att skapa en synlighet för företags webbplatser på nätet. Hantering av seo har ofta skett lösryckt och skilt från övrig marknadsföring. Det har vuxit upp olika specialistföretag med inriktning på seo som säljer sina tjänster mer kvantitativt än kvalitativt.

Fokus har nästan uteslutande varit att skapa en synlighet i framförallt Google för att driva trafik till webbplatser, oftast i kombination med sökmotorannonsering (t ex Google AdWords). Självklart är detta viktigt. För många varumärken är det en nyckelfråga att placeras högt på relevant sökningar i Google. Syns man inte finns man inte och många tänkbara besökare går förlorade.

Samtidigt börjar synen på sökmotoroptimering nu mogna. Många av de nischade leverantörerna av seo-tjänster har länge ifrågasatts av marknaden och av uppdragsgivarna. Arbetet har sällan varit integrerat med övrig extern kommunikation på nätet, utan har oftast levt sitt eget liv. Insatserna har dessutom ofta varit kortsiktiga med användning av externa länkar (ofta riktade mot startsidan på en webbplats) som det huvudsakliga verktyget för att påverka den aktuella webbsidans placering i sökmotorer.

Metoden att skapa ”artificiella” länkar istället för äkta och relevanta länkar från ett företags samarbetspartners och intressenter har vi skrivit om tidigare och Nikke har även skrivit om att använda externa åtgärder i sitt sökmotorarbete bland annat här och här. Vår grundsyn kring just sökmotoroptimering är att man i första hand ska utveckla sin webbplats med en grundläggande teknisk disposition och ett frekvent redaktionellt arbete i stället för att enbart stirra sig blind på inkommande länkar.

Vi har flera tankar kring det här som vi kommer skriva om i kommande poster. Vår första tes är att man måste sträva efter en integration av all extern kommunikation på nätet.

Företag måste börja integrera det löpande arbetet med placering i sökmotorer med all annan extern exponering som sker på internet. En orsak att seo idag ofta hanteras som en separat fråga är som sagt att olika leverantörer är fokuserade på olika specialiteter. Det leder till en fragmentisering där företag tvingas köpa olika konsulttjänster inom flera områden. Förutom seo-specialister finns det företag som arbetar med affiliate-marknadsföring, webbyråer som arbetar med kampanjer och PR-byråer som hjälper till med spridning i sociala nätverk. För att nämna några exempel.

Det här ställer stora krav på företagen/uppdragsgivarna att själva optimera mixen av olika åtgärder och aktiviteter för att få ut bästa möjliga effekt. Och det kan vara svårt och det kräver en erfarenhet och mognad som inte alltid finns i ett företag. Inget konstigt med det eftersom många av dessa företeelser är nya och kan kräva specialkompetens.

Det är ändå viktigt för företagets marknadsavdelning och ledning att uppmärksamma detta och att tydligare lägga aktivitetsplaner för alla externa kommunikationsinsatser på nätet och att se helheten. Just detta är ofta en självklarhet i den traditionella reklamvärlden (vilket det inte alltid har varit). Men när det gäller internet blir uppdragsgivarna ofta utlämnade till de olika konsulter som uppvaktar dem. Vi hör ständigt exempel på att marknadsavdelningar flera gånger i veckan blir kontaktade av seo-företag, säljare av katalogtjänster (vilka man gör bäst i att betrakta med viss skepsis) m fl som alla lösryckt försöker sälja sin enskilda del av kedjan.

Det finns självklart konsulter på marknaden som kan hjälpa till att skapa en helhetsförståelse. Men vi tror att det viktigaste är att utveckla kompetensen och helhetsseendet inom företagets organisation. Då blir företaget en bättre köpare av de konsulttjänster som ändå kan behövas. Och man kan definitivt få bättre kontroll över effekten av sina insatser och en högre kostnadsmedvetenhet när det gäller att skapa synlighet på nätet.

En väldigt vanlig fråga kring sökmotoroptimering rör optimering av texten på webbsidor. Hur man ska skriva för att placeras så bra som möljigt på sökmotorerna helt enkelt.

Vårt svar brukar vara att det visserligen finns en hel del att tänka på när man skriver brödtexten på sidan, men att det inte räcker riktigt ända fram om detta är den enda åtgärden man tänker vidta i sin sökmotoroptimering. Ändå, när alltfler sitter och arbetar via publiceringssystem, så är just sökmotoroptimering av texten en av de få saker man kan påverka utan att behöva göra förändringar i publiceringssystemet.

Vad är text i sökmotorernas ögon?

Till att börja med bör vi slå fast vad som är text enligt sökmotorerna, och där kan man enkelt se att det finns flera samverkande element.

1. Title-texten
2. Description-texten
3. Huvudrubriken
4. Brödtexten
5. Bildtexter och alt-attribut till bilderdessutom
6. Text i länkar som pekar till sidan

När man skriver en brödtext, och har sökmotorerna som viktig mottagare, så är nästan alla eniga om att man bör nämna de tilltänkta sökfraserna tidigt i texten, tidigt i ett flertal stycken, inuti löpande text, i mellanrubriker samt i textens avslutning.

Desstuom bör man sträva efter att använda likartad text i title-texten, huvud-rubriken, description-texten, det inledande stycket på sidan, i alt-attributet till åtminstone en bild på sidan och allra helst i länkar som pekar in till sidan som ska placera sig bra för söktermen. Likartad skriver jag här eftersom texten fortfarande ska se smaklig ut för läsaren, och för att man inte vill riskera att sökmotorerna ser sidan som nyckelordsspam.
Det är egentligen hela hemligheten. Det svåra är att göra detta på ett intresseväckande och kanske säljande sätt. Och till det krävs det inte bara en sökmotoroptimerare. Nej till det krävs de en riktigt bra webbcopywriter.

På SEOmoz.org hittar vi en amerikansk genomgång av hur mycket tid man procentuellt sett bör lägga ner på de olika delarna som krävs för underhållet av en webbsajt. Sammanställningen är gjord ur ett rent webbmarknadföringsperspektiv, där sökmotornärvaro ses som den viktigaste marknadsföringsåtgärden. Artikeln Time Distribution for Effective Online Marketing är skriven av den internationellt kände sökmotoroptimeraren Rand Fishkin (Randfish).

Här följer en avkortad, och väldigt fri översättning av den ursprungliga texten, som i sin helhet återfinns på www.seomoz.org/blogdetail.php?ID=1429

• Sammanställning av unikt viralvänligt innehåll för sajten (40 %)
  Detta innefattar artiklar, bloggposter, formulär, tillämpningar och multimedia-innehåll av olika slag med högt användningsvärde för sajtens besökare. Med termen viralvänligt innehåll avser Randfish sådant innehåll som spontant leder till att intresserade sajtbesökare tipsar vänner om sidan, eller länkar till den (som vi just har gjort härifrån).
• Utveckla nya funktioner/ny design (25 %)
  Detta, anser Randfish, särskilt i dessa Web 2.0-tider, vara lika viktigt som att utveckla nytt innehåll. Det gäller att erbjuda så många möjligheter som möjligt för sajtens besökare att hitta och sprida innehållet på sajten till så många som möjligt.
• Omvärldsundersökningar (10 %)
  Handen på hjärtat – hur många timmar ägnar du varje vecka åt att hålla koll på nya och gamla konkurrenter, sökmotorplaceringar och nya viktiga termer inom ditt arbetsområde?
  Den som inte ägnar åtminstone en tiondel av tiden åt detta viktiga ämne kan lätt komma att bli omsprungen, långt innan upploppet.
• Deltagande i olika webb-communities inom ditt område (10 %)
  Denna typ av åtgärd har oftast den högsta graden av direkt mätbara resultat för din sajt. Deltar du på de forum som diskuterar ditt ämnesområde? Besöker du de viktiga bloggarna och visar du där att du följer med i diskussionerna? Om inte – börja. Visa upp dig, ditt företag och din affärsidé.
• Tester och uppföljning baserat på besökardata (10 %)
  Håller du koll på vad besökarna gör på din sajt? Når de fram till köp, lead eller till att ta kontakt? Använder du rätt statistikverktyg på sajten så vet du vad besökarna gör och inte gör och kan ändra sajten utefter besökarnas verkliga betéende.
• Manuellt länkbyggande (5 %)
  Sist, och faktiskt i såväl lägst prioriterat som det som du bör lägga minst tid på. Om du inte har en sajt som andra länkar till spontant, så bör du snarare lägga mer tid på att ta reda på varför du inte får de spontana länkarna än att tjata dig till eller köpa nya länkar från den typ av sajter som är beredda att sälja eller byta länkar.

Man kan diskutera om Rand Fishkins procentsatser är överförbara på svenska förhållanden, eller på andra nischer, men de flesta som har kommenterat hans siffror på SEOmoz.org verkar hålla med om att viktningen är i stort sett korrekt.

Naturligtvis förskjuts de olikas inbördes ordning väldigt stort beroende på vilken fas av utveckling en sajt befinner sig i. Men för en någotsånär inarbetat sajt tycker jag att de stämmer väldigt bra med verkligheten.

Aftonbladhet, Expressn och Svenska Dagbladhet är mer än felstavningar av tre av Sveriges största dagstidningar. De är tre av de fem sökfraserna som ska användas i den första helsvenska tävlingen i sökmotoroptimering. De två andra söktermerna som vinnaren ska lyckas optimera sin sajt omkring är två ord som redan finns i svenskan, nämligen Internetvärd och Sökmotoroptimeringstävling.

Tävlingen är initierad av Jim Westergren, som kom tvåa i den största sökmotoroptimeringstävlingen som har hållits hittils, nämligen V7n-tävlingen som går under namnet v7ndotcom Elursrebmem. Läs mer om tävlingen och tävlingsreglerna på www.seo-forum.se/seo-taevlingar/815-sveriges-foersta-seo-taevling.html

Det som är intressant med just denna sökmotoroptimeringstävling är att den utgår ifrån specifikt svenska förhållanden. Två av sökfraserna innehåller de svenska bokstäverna ö och ä, och det kan bli intressant att se hur de olika tävlingsdeltagarna kommer att hantera dessa, framför allt i urlar. Valen är nämligen flera, och det har ivrigt debatterats hur Google, som agerar tävlingsarena, prioriterar olika implementationer av dessa tecken i urlar (internetvard eller internetvaerd, sokmotoroptimeringstavling eller soekmotoroptimeringstaevling).

Tävlingstiden går ut den 1 maj 2007, och den som då har den sammanlagt bästa placeringen på samtliga fem söktermer vid sökningar efter resultat på svenska från Google.se kommer att utses till vinnare.

Jag kommer självklart att delta i tävlingen, eftersom jag tror att den kommer att ge många bra ledtrådar till hur Google hanterar specifikt svenska förhållanden. Min tävlingsdomän i denna första svenska sökmotoroptimeringstävling är, som tävlingreglerna stipulerar, just registrerad, och återfinns inom kort på www.veckansteve.se.

Så är då (äntligen) MSN Live live på riktigt!
Jag blir i alla fall omedelbart förflyttad från search.msn.se till www.live.com och det är väl lika bra det. Söktjänsten är bra, det är det inget att säga om. Jag får ungefär samma typ av resultat med svenska inställningar på live.com som jag får på google.se, men det känns som om mycket är väldigt ofärdigt ännu så länge.
När man väl har sökt på något ser man fortfarande urlar som visar att delar av tjänsten fortfarande verkar vara i ett beta-stadium. Som den här:
beta.search.live.com/results.aspx?q=vin&…go=Search

Mac-användare som jag är, med de tre webbläsarna Firefox, Safari och Camino ständigt igång, och kan inte se särskilt mycket av de berömda Ajax-funktionerna. Bildsökningen fungerar faktiskt inte alls i Safari, den förvalda webbläsaren i Mac OSX. Men det är säkert en mycket nerprioriterad fråga för Microsoft just nu. Viktigare är det att få sökresultaten så relevanta som det bara är möjligt, och att lyckas locka tillbaka sina kärnanvändare (de Windows-bestyckade) från Google och det enorma utbud av tjänster som sökjätten nu erbjuder sina användare.

Vad gäller sökmotoroptimering för Live.com så tycker jag att det är rätt tydligt att valet av länkad text, teknisk sökmotoroptimering och färskt innehåll fortfarande verkar vara de viktigaste faktorerna för en bra placering på Live.com, precis som det var med MSN Search. Jag kan inte se särskilt många skillnader där.

Det är svårt att prata om sökresultaten på Live.com utan att jämföra med Google. Det har många gjort och dömt ut dem som lättspammade. Men, jag vet inte riktigt om jag håller med. Visst ser man en del spam i väldigt trånga sektorer (områden kring själslig och kroppslig njutning av olika slag). Men i områden där konkurrensen kan vara hård, men där de verkliga sökmotorspammarna saknas eller är få, tycker jag snarare att Live.com levererar bättre, och framför allt snabbare resultat än vad Google gör.

Och det glädjer mig. För det ska inte vara omöjligt för en ny sajt att få en bra placering i sökresultaten, förutsatt att de arbetar på rätt sätt. I Google måste man idag hålla åtminstone ett årsperspektiv om man vill vara säker på att tränga sig in bland äldre, mer etablerade sajter. Det är hårda bud för nybörjare på webben, när Google har en så dominerande ställning som de har.
Nu väntar vi bara på att sajten ska bli navigeringsbar för flera, och att betan ska försvinna även ur sökresultaten, så att Microsoft äntligen kan bygga in dessa funktioner i sitt nästa operativsystem, och återigen börja ge Google en match. Sedan får vi bara hålla tummarna för en bra och genomarbetad europeisk sökmotor också, allt i konkurrensens namn.

Riktigt färdig blir väl Live.com först när de visar egna texannonser. Idag är det idel Overture-annonser på svenska delar av sajten. Microsoft AdCenter säljer inte på Sverige ännu, men går man in via www.live.fr så får man istället se Microsofts egna textannonser.

När detta är igång på riktigt, och när Windows Vista släpps med MSN Live som förvald sökmotor, så lär vi få se mer av Microsofts söktjänster i referenserna till våra sajter.

En av de tekniska detaljer som brukar tas upp av så gott som alla sökmotoroptimerare är att URLarna (webbadresserna) ska innehålla de viktigaste nyckelorden för sidan de leder till. Det gör t.ex. det här inlägget, och det går nästan inte att besöka en sajt som handlar om sökmotoroptimering utan att urlarna skrivs ut på liknande sätt.

Och läsliga urlar är bra! Tro inget annat. En tumregel som vi brukar försöka hålla oss till är att man ska kunna komma ihåg en url, och allra helst förstå vad sidan ska handla om bara av att läsa adressen. Det innebär samtidigt att urlarna inte bör bli sådär nästan fånigt långa som de kan bli i strävan att göra dem så sökmotorvänliga som möjligt.

Men är läsliga urlar verkligen ett måste? Nej. Egentligen inte. Men det hjälper, särskilt för nya sajter. Men för gamla, etablerade sajter med många inkommande länkar är det absolut inte nödvändigt att skriva ut de viktigast nyckelorden i URLen.
Min personliga sajt är ett bra exempel på den senare kategorin. Den placerar sig väldigt bra vid sökningar på ordet sökmotoroptimering, tvärsemot alla riktlinjer, och i stark konkurrens av sajter som använder och ibland överanvänder denna teknik. I resultatlistan hittar man många exempel på läsliga sökvägar:

• /marknadsfoering/soekmotorer/optimering/soekmotoroptimering.html
  
• /soekmotoroptimering.html (och .htm och .asp)
  
• /wiki/Sökmotoroptimering

Men där finns lika många exempel på sajter som har valt bort att optimera urlarna för söktermen. Ändå placerar de sig lika bra eller bättre än de sajter som har använt sig av sökfrasen i URLen. Samtidigt kan man enkelt konstatera att sökresultaten nästan saknar UTLar som är en halv kilometer långa och med massor av utskrivna variabler.

Men det finns dåliga URLar

För det finns naturligtvis gott om sajter som aldrig får en chans i sökresultaten, och som faktiskt även försvårar för sina användare genom att använda alltför krångliga adresser. Denna typ av URLar innehåller gärna alltför många variabler, eller har alltför långa och krångliga variabelvärden.
En gammal SEO-myt säger att man ska undvika URLar som innehåller variabeln ID. Det stämmer till viss del, men bara om värdet för variabeln är väldigt långt. Enligt vår erfarenhet bör det inte innehålla mer än 5 tecken.
www.lindqvist.com/index.php?ID=1945 är en url som lyckas väldigt bra i sökresultaten trots variabeln ID. Men skulle vi hänga på ytterligare en variabel (&katID=173) eller lägga dit ett sessionsvärde (&SID=1s57s45iyst3) så skulle den aldrig ha en chans. Vid det här laget börjar urlen dessutom bli så lång att den kommer att radbrytas i många mailprogram.
www.lindqvist.com/index.php?ID=1945&katID=173&SID=1s57s45iyst3
Vi har gott om exempel på sajter som klarar sig alldeles utmärkt i konkurrensen om sökplaceringarna trots att de innehåller en ID-växel. Och om vi gräver riktigt djupt kan vi till och med hitta en och annan gammal sida från väletablerade sajter som lyckas knipa förstaplaceringen även med lång-långa urlar. IDG placerar sig t.ex. överst på Google när man söker efter sökoptimering. De gör det med en URL som en ny sajt aldrig skulle kunna använda:
www.idg.se/ArticlePages/200502/21/20050221123507_IDG.se839/
20050221123507_IDG.se839.dbp.asp

IDG har mycket annat på plats, som gör att de kommer undan med denna oläsliga och nästintill oanvändbara webbadress. Framför allt är det sajtens ålder som spelar in, men även några riktigt bra inkommande länkar.

Google har under våren gjort om väldigt mycket av rutinerna för hur de spindlar sajter och lägger till dem i sitt index. Omdaningen av denna bakomliggande infrastruktur har gått under smeknamnet Bigdaddy. I princip kan man säga att Googles webbspindel Googlebot har blivit intelligentare, och att funktionerna för hur sidor läggs in i indexet har blivit en smula petigare.

Skillnaderna verkar främst röra sig om att själva spindeln kan avgöra vilka sidor som ska hämtas, och att inte alla hämtade sidor släpps in i indexet. Själva algoritmen, som avgör turordningen för sökresultaten verkar däremot inte alls ha ändrats ännu i år.

I ett bloginlägg från den 16 maj berättar Matt Cutts förvånansvärt frispråkigt om olika faktorer som kan försvåra för sajter som har väldigt få sidor i indexet. Det är åtminstone två punkter som är viktiga för alla oss som arbetar med sökmotoroptimering.

Antalet inlänkar har blivit viktigare

Matt Cutts bekräftar, i sitt långa blogginlägg om Bigdaddy, tesen om att antalet inkommande länkar har ökat i betydelse. Sajter som tidigare har haft tusentals sidor i Googles index och numera bara har en handfull sidor kvar där, har ofta alltför få inkommande länkar.

Undvik orelaterade länkar och länkar till tveksamma sajter

Matt Cutts bloggpost bekräftar också teorierna om att det kan straffa sig att länka till orelaterade sajter från alla sidor på sin sajt. Han tar upp flera exempel på sajter som knappt har några sidor kvar i Googles index, och som har det gemensamt att Googlebot inte längre hämtar sidorna, eftersom de alltför flitigt länkar till sajter som inte på något sätt har med sajtens tema att göra, eller till sajter som ses som tveksamma av Google. Det senare brukar på SEO-fikonspråk omnämnas som att länka till dåligt grannskap (bad neighbourhood).

Det ser också ut som om sajter som fungerar som återförsäljare åt andra företag genom så kallade affiliate-program, och som inte har några andra utgående länkar, har råkat ut för samma snåla behandling från Googlebot.

Bra för seriösa sajter

Vi på Carnaby tycker att detta är väldigt goda nyheter. Det sätter definitivt en hel del käppar i hjulen för sökmotoroptimering som har gått ut på att enbart förmedla textlänkar eller att länka till olika länkfarmsprogram.

Samtidigt verkar inga av dessa förändringar påverka etablerade sajter, som sedan länge samarbetar med andra, liknande sajter. Vi kan visserligen se exempel på att gamla, väl etablerade sajter som har så kallade site wide-länkar (länkar från varenda sida på sajten) till flera andra sajter numera kan ha en smula färre sidor på plats i indexet, men det verkar inte ha påverkat deras positioner i sökresultaten.

Tillägg den 19:e maj:
Man kan med all rätt fråga sig hur Google ser på relevans. En lång tråd på temat pågår på SEO-forum: www.seo-forum.se/google/375-matt-cutts-nya-post-indexing.html

I stort sett alla företag som sysslar med sökmotoroptimering envisas med att prata om sökord. Vissa har till och med lagt upp hela sin försäljningsstrategi på att sälja optimering på ett begränsat antal sökord, som man kommer överens om i samråd med kunden.

Även sökmotorkritikerna fastnar ofta i diskussioner kring enskilda ord. När Realtid härom dagen skrev om Google som varumärkessnyltare, så använde journalisten Jörgen Löwenfeldt exemplet Volvo.

Men vem, förutom de närmast sörjande, söker egentligen på enstaka ord i sökmotorerna?

De allra flesta säljdrivande sökningar sker allt som oftast på längre, mer väldefinierade termer. Bilköparen vill inte ha en Volvo vilken som helst, han vill ha en billig volvo, en Volvo XC, en begagnad volvo eller en volvohandlare i närheten av Örkelljunga…

Köprelaterade sökningar är oftare sökfraser

Varje dag sker någonstans run 800 miljoner sökningar per dag på sökmotoererna. Man brukar säga att 55 % av dessa sökningarna är köprelaterade. Alltså kvalificerade sökningar från kunder som är ute efter att hitta en vara eller tjänst. När man söker för att göra ett köp så söker man inte hur som helst.

Samma sak gäller inom de flesta brancher. Sökningar på ett ord görs framför allt för att få fram en definition av ett ord, en översikt över området, eller till och med som en rättstavningshjälp. Den som är tillräckligt intresserad av något begriper snabbt att man måste avgränsa sin sökning, och den som verkligen är ute efter att köpa en specifik produkt kommer med all säkerhet att avgränsa sin sökning såpass att bara de de sajter som verkligen innehåller söktermen visas i sökmotorns listning.

Vill man däremot ha en bred översikt över ett ämnesområde så är det mycket möjligt att man skriver in ett enstaka ord i sökrutan. De resultat man då får fram hos Google är de sidor som är äldst och/eller har flest aktuella länkar.
Det är väldigt ovanligt att samma sidor visas om man utökar det enstaka ordet med ett andra. Det är däremot inte särskilt ovanligt att samma sajter visas när man varierar en längre sökfras. En sökmotoroptimerad sajt som innehåller många sidor, och som inte är hårt sökordsoptimerad, utan vars hela strukur är optimeriad för sökmotorerna kan mycket väl ligga etta på hundratals eller till och med tusentals vanliga sökfraser.

Jag vet inte hur ofta jag har förklarat betydelsen av att använda bra title-texter på en sajt. Denna lilla text, som visas högst upp i browser-fönstret, används fortfarande helt fel på väldigt många webbplatser. Och den som misslyckas med att ha bra title-texter, misslyckas nästan helt säkert med att få besökare från sökmotorerna.

Koden för title-texten ser ut så här: och ska placeras inom header-taggen på sajten.
Det finns ett och annat att tänka på för den som vill göra rätt.

Unik title-text på varje sida

Varje enskild sida på sajten ska ha en egen, unik title-text (lika väl som den har en egen unik URL). Det är helt värdelöst med 5351 sidor med texten Välkommen till oss eller Webbutiken.se. Det enda det leder till är att sökmotorerna kan komma att tro att sidorna har samma innehåll och filtrera ut dem ur sökresultaten. Det är dock få sajter som fortfarande gör dessa grundläggande misstag. Låt oss hoppas att de flesta av de 92,200,000 sidor om man söker efter ordet [untitled] på Google är gamla resultat.

Relevanta nyckelord ger bättre position

Title-texten ska innehålla några av de nyckelord som beskriver sidans innehåll. En tumregel är att title-texten även ska kunna fungera som länkad text från en annan sida och att sidans huvudrubrik (h1) bör överensstämma med title-texten. Besökaren ska kunna skapa sig en uppfattning om vad sidan handlar om bara genom att läsa title-texten. Om title-texten inte överensstämmer med sidans innehåll, eller innehåller missvisande nyckelord, är risken stor att sidan klarar sig betydligt sämre i sökmotorresultaten.

Relevanta nyckelord ger fler klick

Visste du att den som söker på en sökmotor är mer benägen att klicka på en länk som innehåller just de ord som han eller hon sökte efter. Detta är mätbart vad gäller köpta sökmotorlänkar. Effekten blir än större i Google-resultaten eftersom Google markerar orden från sökfrasen med fetstil. Du kan alltså räkna med färre besökare som klickar sig vidare till din sida i sökresultaten om title-texten inte innehåller de relevanta nyckelorden.

Nyckelordsstapling lönar sig inte

Därmed inte sagt att du bara ska rada upp alla relevanta nyckelord i din title-text. Hur ofta lyckas du egentligen att klicka dig vidare till en sida som beskrivs med rubriken billiga flygbiljetter, flygresor, billigt flyg, lågprisflyg jämfört med Resebyrån.se – billiga flygbiljetter?

De 10 första orden

Sökmotorerna tar bara tar hänsyn till de första 10 orden i title-taggen när din sida ska rankas i sökresultaten. Det lönar sig alltså inte att knö in uppåt 50 nyckelord i title-texten. Det är 10 ord du har till ditt förfogande för att beskriva sidan för sökmotorerna.

De 65 första tecknen

Dessutom kan du inte räkna med att Google ska visa mer än de första 65 tecknen från din title-text i resultatlistan. Yahoo! visar uppåt 130 tecken, men hur ofta får du egentligen besökare därifrån? Om dina relevanta nyckelord visas efter tecken 65 i title-texten kan du aldrig förvänta dig att Google ska visa upp orden för dina potentiella besökare.

Firmanamnet sist

Om du inte råkar äga ett varumärke som har hög igenkänningsgrad kan det alltså vara bättre att placera företagsnamnet sist i title-texten. Pay-off-texter som du använder i annan marknadskommunikation bör du undvika helt och hållet. Om du bygger en sajt åt Bilia kan varumärket vara något som lockar besökare att klicka på en länk som Bilia – Nya billiga sommardäck till din Volvo men om du bygger en sajt åt Nisses Plåt och Däckverkstad AB i Västerås kommer du högst troligen lyckas betydligt bättre med en title-text som Billiga sommardäck till Volvo hos Nisses i Västerås. (Testa förresten en sökning på [sommardäck Volvo], det verkar som om det bara finns begagnade däck att köpa nuförtiden…)

I mer konkurrensutsatta branscher, som resebyråbranschen, tar man title-texterna på stort allvar. Det syns i sökresultaten vilka som arbetar flitigast med dessa. Bra publiceringssystem bör börja ta hänsyn till denna viktiga lilla text, och göra det möjligt att anpassa title-texten baserat på rubrik och nyckelord på sidan.

Wordpress, som jag skriver detta i klarar till exempel inte av detta på ett optimalt sätt. Jag skulle vilja ha möjligheten att ha både rubriken (Title-texten – den viktigaste texten på sidan?) i title-texten, följt av ett antal nyckelord som SEO, sökmotoroptimering, title-taggen och kanske också sidbeskrivning och sidrubrik… Jag tror att det börjar bli dags att hacka en plugin!

Viss inspiration och några fakta till texten ovan har jag hämtat från
www.seoresearchlabs.com/blog/2006/04/seo-are-your-title-tags-ok.html

I veckan har Google för första gången på väldigt länge uppdaterat det synliga PageRank-värdet. Det var väldigt länge sedan sist, och under tiden har Google passat på att göra om en hel del av den bakomliggande infrastrukturen för hur sökresultaten visas vid sökningar. Denna nya infrastruktur går under namnet Big Daddy och visas nu på alla de datacenter som Google använder för sina resultat.

Det nya offentliga PR-värdet (Google uppdaterar det hela tiden men släpper bara ut en offentlig version då och då) har förstås väckt stor uppmärksamhet. Först och främst eftersom så många sajter har fått vänta så länge på att få sin första gröna stapel. Urban Lindstedt gladde sig t.ex. storligen över sitt PR5 härom dagen.

Nya sajter har fått PR-bonus

Men samtidigt har andra, helt nyregistrerade sajter lyckats gå från 0 till PR5 eller till och med PR6 på bara några få veckor, och utan att ha särskilt många eller ens särskilt kvalitativa länkar. Denna PR-bonus har t.ex. begåvats den helt nya sajten för svenska Science Café-rörelsen (www.sciencecafe.se) också förärades ett PR5. Sajten har bara haft någon form av innehåll sedan några veckor tillbaka och antalet inkommande länkar kan på intet sätt jämställas med dett massiva antal som Urban Lindstedt har lyckats skaffa till Uppkopplat.se. Ändå har de samma PR-värde.
Faktum är att såpass många nya sajter har rapporterat såpass höga PR-värden, medan väldigt få, etablerade sajter kan se någon som helst förändring, att många betvivlar att resultaten är någonting som kommer att hålla i sig.

Googles nya index innehåller också så många udda sökresultat att väldigt många spekulerar i att vi väldigt snart kommer att få se ännu en större förändring av såväl indexet som av de offentliga PR-värdena.

En sidas PageRank har ingen inverkan på sökresultatet

Det är viktigt att slå fast att en sidas PageRank inte på något sätt har någon inverkan på den sidans placering i Googles sökresultat. Det finns gott om exempel på sidor med låg PR eller ingen PR alls som lyckas placera sig väldigt mycket bättre än sidor med väldigt höga PR-värden.

Däremot kan en länk från sida som har ett högt PR-värde hjälpa en annan sida till en bättre placering hos Google. Därför är PR fortfarande viktigt, och PR-uppdateringarna värda att notera och följa upp.