Jag har länge vacklat mellan vilken av mina cyklar jag ska använda i stan, t ex till kontoret på morgonen. Ibland använder jag min vintage Pinarello racer, men det känns inte riktigt bra. Visserligen tar man sig fram snabbt på en racer men det känns som lite overkill. Jag har inga problem att hantera den rent tekniskt men det är inte helt bekvämt att använda i stan. Att t ex sätta på stänkskydd för regniga dagar är helt otänkbart.

Den senaste tiden har det varit en Klein mountainbike som är transportmedlet. Gjord för att använda i terräng är den inte heller optimal för stadstrafik. Den är otroligt skön och lätt men det känns segt att pressa på Stadsgården med grova 24″ hjul. Man blir ibland omcyklad av andra vilket ju inte funkar.

Hybrid-cyklar har alltid känts fåniga. Inte bra för något, inte särskilt lätta jämfört med mina nuvarande cyklar. Och inte med den historik fylld av klassiska cykelbragder som man förknippar med Pinarello och Campagnolo.

Men nu har jag sett Cannondale Bad Boy och får erkänna att den är väldigt schysst. Den har den kombination av egenskaper som man egentligen behöver för stadstrafik. MTB-stuk och skivbromsar för säkerhet men med snabbheten och utväxlingen hos en racer. Och riktigt urban med sitt mattsvarta, rena utseende.

Så man kanske får kapitulera och inse att cyklar ska användas i sitt rätta element. Racer på landsväg, MTB i skogen och… hybrid i stan… kanske.

De har lagt undan sista exemplaret i en affär, så jag får fundera till i morgon eftermiddag om jag ska slå till på den.

Update:
Ok jag köpte den idag – Cannondale Bad Boy