Carnaby Solutions

  • Start
  • Synlighet
    • Sökmotormarknadsföring
    • AdWords SEM
    • Digital annonsering
    • Digital marknadsföring
  • Säljprocesser
    • Konvertering
    • Webbstrategi
    • Leda till butik genom off web sales
  • Analys
    • Nulägesanalys
    • Webbanalys
    • Analyser för varumärkesarbete
    • E-postmarknadsföring
    • Rapporter och rapportverktyg
  • Utbildning
    • Utbildning SEO
    • Utbildning Google Analytics
  • Arbetsgrupp
  • Blogg
  • Om Carnaby
  • Kontakt

Ändringarna i Googles riktlinjer för webbansvariga

5 februari, 2016 av Nikke

Det är inte särskilt ofta som Google uppdaterar sina riktlinjer för webbansvariga (Google webmaster guidelines), och ofta är ändringarna väldigt små. Det handlar ofta om klargöranden än om några större nyheter. Men den senaste uppdateringen av riktlinjerna är annorlunda. Den innehåller några helt nya punkter, ett flertal klargöranden, uppdelning av tidigare riktlinjer, kombinationer av tidigare riktlinjer och ett par punkter som har tagits bort helt och hållet.

Jag baserar den här analysen på den utmärkta genomgång som Barry Schwartz gjorde för SEO Roundtable förra veckan. Det är bitvis en ren översättning av hans text, men med mina egna kommentarer och med den extra dimensionen att jag jämför den engelska ursprungstexten och den svenska översättningen (som bitvis är under all kritik).

De stora nyheterna är att de nya riktlinjerna nu formellt adresserar HTTPS, mobil sökmotoroptimering och  tillänglighet. Sammanfattningsvis kan man säga att de nya riktlinjerna i ännu högre grad fokuserar på on-site och on-page-faktorer.

Helt nya riktlinjer

Vi börjar med nyheterna:

Om HTTPS

Använd säkra webbplatsanslutningar med HTTPS om så är möjligt. Att kryptera information som skickas mellan webbplatsen och användaren är att rekommendera vid webbkommunikation.

På engelska:

If possible, secure your site’s connections with HTTPS. Encrypting interactions between the user and your website is a good practice for communication on the web.

Att ha en säker, SSL-krypterad webbplats som använder HTTPS är alltså nu en officiell riktlinje från Google, och att detta stycke har lagts till i riktlinjerna för webbansvariga måste ses som en stark rekommendation. Google lägger sällan till nya riktlinjer, och när det görs, så ligger det en hel del tankekraft bakom beslutet. Det börjar alltså bli dags att ta det där svåra beslutet att byta till HTTPS. Gråzonen krymper, som Barry Schwartz på SEO Roundtable uttrycker det.

Detta sätter i sin tur tummen i ögat på mediabyråerna som måste se över vilka annonssystem de använder. För det finns inget sämre än att blanda HTTPS med vanliga HTTP-anslutningar.

Om mobil sökmotoroptimering

Ta hänsyn till alla slags enheter och storlekar när du designar webbplatsen, såväl stationära datorer som surfplattor och smartphones. Testa hur sidorna fungerar på mobila enheter med testverktyget för mobilanpassade sidor och få feedback på vad som behöver åtgärdas.

På engelska:

Design your site for all device types and sizes, including desktops, tablets, and smartphones. Use the mobile friendly testing tool to test how well your pages work on mobile devices, and get feedback on what needs to be fixed.

Det här är första gången Google nämner mobiler i sina riktlinjer för webbansvariga. Men nu när Google officiellt uppmanar oss att se till att sajten fungerar i olika typer av skärmar så är det hög tid att ta itu med den mobila närvaron. Mobil sökmotoroptimering är inte annorlunda, men mobil formgivning är det, och det är många svåra val som måste göras framöver, om du inte har börjat än.

Om tillgänglighet:

Se till att läsare med nedsatt syn har nytta av sidorna. Du kan till exempel testa hur sidorna fungerar med en skärmläsare.

På engelska:

Ensure that your pages are useful for readers with visual impairments, for example, by testing usability with a screen-reader.

Om det är något jag glädjer mig åt, så är det att Google nu, för första gången, lägger fokus på tillgänglighet. Mest för att webben ska kunna användas av alla, men också för att det, för mig, tyder på att Google inte är så bra på att hantera Ajax som de låtsas ibland.

Om tydlighet

Gör det viktiga innehållet på webbplatsen synligt som standard. Google kan genomsöka HTML-innehåll som gömmer sig i navigeringsobjekt som flikar eller expanderbara avsnitt, men vi anser att sådant innehåll är mindre lättillgängligt för användarna och att den viktigaste informationen bör vara synlig i sidans standardvy.

På engelska:

Make your site’s important content visible by default. Google is able to crawl HTML content hidden inside navigational elements such as tabs or expanding sections, however we consider this content less accessible to users, and believe that you should make your most important information visible in the default page view.”

Denna nya punkt har jag redan avhandlat i detalj. Det är det kanske mest omvälvande tillskottet som jag ser det. Nu duger det inte längre med att lägga någonting tidigt i koden men sent på sidan, eller synligt först efter ett klick på en flik eller en visa mer-länk. Och jag har redan sett vad som kan hända med länkar som inte visas på sidan. (Det är också ganska ironiskt att Google faktiskt själva gömmer de enskilda riktlinjerna bakom en rubrik som måste fällas ut för att man ska kunna läsa dem.)

Förändrade och tydligare riktlinjer

Om interna länkar och avsaknaden av sådana

Kontrollera att alla sidor på webbplatsen går att nå via en länk från en annan sida som går att hitta. Hänvisningslänken ska innehålla text eller (för bilder) ett alt-attribut som har relevans för målsidan.

(Brukade vara: ”Skapa en webbplats med tydlig hierarki och textlänkar . Varje sida bör vara tillgänglig från minst en statisk textlänk.”)

På engelska:

Ensure that all pages on the site can be reached by a link from another findable page. The referring link should include either text or, for images, an alt attribute, that is relevant to the target page.”

(Brukade vara ”Make a site with a clear hierarchy and text links. Every page should be reachable from at least one static text link.”)

Här har två förändringar gjorts. Dels har riktlinjen gjorts begripligare, genom en tydligare hänvisning till vikten av ankartexter och ALT-taggar samt den engelska formuleringen ”findable” istället för att prata om en ”statisk textlänk” (dock inte lika tydligt  i den svenska översättningen). Förändringen antas i andra uttolkningar ha sitt ursprung i att statiska länkar inte är det enda som Google använder för att hitta och indexera längre, medan jag känner att det med denna skrivning blir tydligare att sidor som saknar länkar visserligen kan hittas, men att Google anser dem vara mindre viktiga än sidor som faktiskt är länkade från andra sidor på sajten.

Den andra skillnaden är att den här riktlinjen har delats upp i två delar. Den tidigare versionen talade om ”en tydlig hierarki”, vilket har flyttats. Se nedan.

Om xml- och html-sitemaps

(Här blir det tydligt att Googles översättare, ibland har lite svårt med terminologin.)

Tillhandahåll en webbplatskartfil med länkar till de viktiga sidorna på webbplatsen. Tillhandahåll också en sida med en lista över länkar till de sidorna i ett format som en människa kan läsa (detta kallas ibland ett webbplatsindex eller en kartsida).

På engelska:

Provide a sitemap file with links that point to the important pages on your site. Also provide a page with a human-readable list of links to these pages (sometimes called a site index or site map page).

Här kombineras två olika riktlinjer till en. I den föregående versionen av Googles riktlinjer fanns det två olika stycken som på engelska lydde:

”Offer a site map to your users with links that point to the important parts of your site. If the site map has an extremely large number of links, you may want to break the site map into multiple pages.”

och

”Submit a Sitemap using Google Search Console. Google uses your Sitemap to learn about the structure of your site and to increase our coverage of your webpages.”

I den senaste versionen av Googles riktlinjer finns fortfarande två olika riktlinjer om sitemaps (en för människor och en för sökmotorer) men det är faktiskt lite intressant att de lade till meningen om sökmotor-varianten till riktlinjen för sitemaps för människor.

Om antalet länkar på en sida

Ha inte överdrivet många länkar på en sida (högst ett par tusen).

På engelska:

Limit the number of links on a page to a reasonable number (a few thousand at most).”

Jag minns när riktlinjerna för några år sedan tyckte att 100 länkar var lagom. Detta uppdaterades så småningom, på engelska, till ”a reasonable amount of links”. I den här versionen är det alltså ”högst ett par tusen” som gäller.

Om robots.txt

Här kan den svenska och engelska textern läsas väldigt olika.

Med filen robots.txt på webbservern kan du förhindra att sökvägar med ett oändligt antal sidor, t.ex. sidor med sökresultat, genomsöks. Därmed kan du utnyttja genomsökningen bättre. Håll robots.txt-filen aktuell. Läs mer om hur du hanterar genomsökning med robots.txt. Testa vad robots.txt-filen täcker och att syntaxen i den är rätt med testverktyget för robots.txt.

På engelska:

Use the robots.txt file on your web server to manage your crawling budget by preventing crawling of infinite spaces such as search result pages. Keep your robots.txt file up to date. Learn how to manage crawling with the robots.txt file. Test the coverage and syntax of your robots.txt file using the robots.txt testing tool.”

Den tidigare (engelska) versionen löd:

”Make use of the robots.txt file on your web server. This file tells crawlers which directories can or cannot be crawled. Make sure it’s current for your site so that you don’t accidentally block the Googlebot crawler. Visit http://code.google.com/web/controlcrawlindex/docs/faq.html to learn how to instruct robots when they visit your site. You can test your robots.txt file to make sure you’re using it correctly with the robots.txt analysis tool available in Google Search Console.”

Tre förändringar: Främst det märkliga borttagandet av rådet att inte blocka Googlebot, introduktionen av den engelska termen ”crawl budget” som helt saknas på svenska samt introduktionen av termen ”infinite spaces” som på svenska har tolkats till ”sökvägar med ett oändligt antal sidor” som t.ex sökresultat.

Om title-element och ALT-attribut

Använd <title>-element och alt-attribut som är beskrivande, korrekta och inte för allmänna.

På engelska:

Ensure that your title elements and alt attributes are descriptive, specific, and accurate.

Stycket har lagt till ordet ”specific” på engelska vilket har blivit ”inte för allmänna” på svenska. Så här lydde den tidigare riktlinjen:

”Make sure that your title elements and ALT attributes are descriptive and accurate.”

Om bilder, video och strukturerade data

Följ våra riktlinjer för bilder, video och strukturerad data.

På engelska:

Follow our recommended best practices for images, video, and structured data.

Här har Google stramat upp rekommendationen. Nu ska vi inte bara läsa (”review”) rekommendationerna utan faktiskt också följa dem.

Om publiceringssystem

Oj! Här har den svenska översättaren gått vilse i tolkningen av originalet.

Om du använder ett innehållshanteringssystem (t.ex. Wix eller WordPress) ser du till att det skapar sidor och länkar som kan genomsökas av sökmotorer.

På engelska:

When using a content management system (for example, Wix or WordPress), make sure that it creates pages and links that search engines can crawl.

Den tidigare engelska texten lydde:

”If your company buys a content management system, make sure that the system creates pages and links that search engines can crawl.”

Nyheten är alltså att två enskilda CMS nämns i riktlinjerna. I den svenska översättningen låter det som att Google rekommenderar oss att använda WordPress and Wix medan den engelska texten enbart tar upp dem som exempel, och pålägger oss skyldigheten att kontrollera att sajten utvecklas på ett sätt så att Google kan genomsöka sidorna. Visst är WordPress, rätt använt, oftast bra. Men jag har sett WordPress-sajter som nästan helt har förstört möjligheten till synlighet. Sökmotorvänligheten är visserligen inbyggd, men det är upp till utvecklarna att inte bygga bort den, och till sajtägarna att faktiskt skapa innehåll på rätt sätt. Wix har jag ingen som helst erfarenhet av, men efter denna översättningsmiss känner jag att det tarvas en utvärdering av Wix, som väl genast börjar använda denna rekommendation i sin marknadsföring.

wordpress-wix

Om laddningstider, CSS och JavaScript

Du kan hjälpa Google att få en klar bild av webbplatsens innehåll genom att tillåta att alla tillgångar på webbplatsen som inverkar väsentligt på sidrenderingen får genomsökas. Det kan till exempel vara CSS- och JavaScript-filer som påverkar tolkningen av sidan. Googles indexeringssystem renderar en webbsida på samma sätt som en användare skulle se den. Det inkluderar bilder och CSS- och JavaScript-filer. Om du vill se vilka sidor som Googlebot inte kan genomsöka eller felsöka direktiven i robots.txt-filen använder du rapporten om blockerade resurser i Search Console och verktygen Hämta som Google och testverktyget för robots.txt.

På engelska:

To help Google fully understand your site’s contents, allow all site assets that would significantly affect page rendering to be crawled: for example, CSS and JavaScript files that affect the understanding of the pages. The Google indexing system renders a web page as the user would see it, including images, CSS, and JavaScript files. To see which page assets that Googlebot cannot crawl, or to debug directives in your robots.txt file, use the blocked resources report in Search Console and the Fetch as Google and robots.txt Tester tools.”

Den största skillnaden här är att CSS och JS lyfts fram som resurser som kan påverka sidrenderingen. Ett förtydligande av den tidigare versionen helt enkelt. En annan förändring är att verktyget för att hämta som Google med Search Console lyfts fram.

Om reklamlänkar (eller är det köpta länkar?)

Vidta rimliga åtgärder för att förhindra att annonslänkar på sidorna påverkar sökmotorns rankning. Du kan till exempel förhindra att en sökrobot följer annonslänkar med hjälp av robots.txt eller rel=”nofollow”.

På engelska:

Make a reasonable effort to ensure that advertisement links on your pages do not affect search engine rankings. For example, use robots.txt or rel=”nofollow” to prevent advertisement links from being followed by a crawler.

Det här är den tidigare, så kryptiska hänvisningen till länkförsäljning. Den tidigare originalversionen löd:

”Make reasonable efforts to ensure that advertisements do not affect search engine rankings. For example, Google’s AdSense ads and DoubleClick links are blocked from being crawled by a robots.txt file.”

Detta är en relativt stor förändring. Dels är den tydligare. Dels är det första gången som rel=”nofollow” nämns i Googles riktlinjer.

Om text istället för bild för viktigt innehåll

Sträva efter att använda text i stället för bilder vid visning av viktiga namn, länkar och viktigt innehåll. Om du måste använda text i bilder infogar du en kort beskrivande text med hjälp av alt-attributet.

På engelska:

Try to use text instead of images to display important names, content, or links. If you must use images for textual content, use the alt attribute to include a few words of descriptive text.

En liten förändring som i huvudsak går ut på att faktiskt skriva en kort beskrivande ALT-text. Den tidigare versionen tyckte bara att vi skulle överväga att göra det.

Om trasiga länkar

Kontrollera att alla länkar går till sidor som finns på webben. Använd giltig HTML.

På engelska:

Ensure that all links go to live web pages. Use valid HTML.”

Den tidigare versionen var formulerad så att den verkade handla om dålig html-kod:

”Check for broken links and correct HTML.”

Nu finns större emfas på giltig HTML och att termen ”brutna länkar” har bytts ut mot formuleringen om att länkar ska gå till sidor som fortfarande finns på webben, vilket ju iofs är ett mer allmänspråkligt sätt att säga åt oss att fixa våra brutna länkar. (Och sajter som den här, som har länkat till olika media och bloggar genom åren, är fulla av dem. Ett ständigt dåligt samvete.)

Om laddningstid

Optimera tiden det tar att läsa in sidan. Snabba webbplatser ger nöjda användare och höjer kvaliteten på webben som helhet (särskilt för dem med långsam internetanslutning). Google rekommenderar att du testar sidornas prestanda med verktyg som PageSpeed Insights och Webpagetest.org.

På engelska:

Optimize your page loading times. Fast sites make users happy and improve the overall quality of the web (especially for those users with slow Internet connections). Google recommends that you use tools like PageSpeed Insights and Webpagetest.org to test the performance of your page.

Här har Google helt enkelt tagit bort referenser till gamla verktyg som Google tidigare tillhandahöll men som inte längre utvecklas.

Riktlinjer som har separerats från tidigare riktlinjer (uppgraderats till egna punkter)

Utforma webbplatsen så att det finns en tydlig sidhierarki.

På engelska:

Design your site to have a clear conceptual page hierarchy.

Det här stycket har brutits ut från det tidigare stycket som på engelska löd:

”Make a site with a clear hierarchy and text links. Every page should be reachable from at least one static text link.”

Det engelska uttrycket ”conceptual” har utelämnats ur den svenska översättningen, men tillför en spännande dimension till originalet.

Borttagna riktlinjer

Om dynamiska URLar

”If you decide to use dynamic pages (i.e., the URL contains a ”?” character), be aware that not every search engine spider crawls dynamic pages as well as static pages. It helps to keep the parameters short and the number of them few.

”
Även om det en gång var Altavistas oförmåga att tolka dynamiska URLar som gjorde att läsliga URLar så populära, så har de dynamiska URLarna överlevt, och Google har ju iofs aldrig haft några problem med dem. De har nu, i andra kanaler, förklarat att de alltid kommer att premiera den kortaste URLen om de hittar två URLar med samma innehåll, samtidigt som de inte har några problem ens med verkligt långa URLar idag. Så stycket har väl helt enkelt blivit obsolet.

Om robots.txt

”Use robots.txt to prevent crawling of search results pages or other auto-generated pages that don’t add much value for users coming from search engines.”
Hela detta stycke har tagigs bort, men bitvis ersatts av det nya stycket som talar om ”preventing crawling of infinite spaces” utan att vara lika explicit.

Grattis, om du har läst allt det här. Och tack. Du är troligen lika nördig som vi är. Det gillar vi.

// Nikke Lindqvist

Arkiverad under: Sökmotoroptimering Taggad som: Google, riktlinjer

Tysk webbdesign #ftw

10 november, 2014 av Nikke

Om jag säger tysk webbdesign, så vet jag att det uppstår märkligt nervösa reaktioner hos stora delar av webbsverige. En kommentar när jag hintade om den här bloggposten på Twitter var ”den är verkligen upp och ner”. Och ur estetisk synpunkt är jag faktiskt beredd att hålla med. Det ser konstigt och ovant ut. Och det är fult. Men om du ska bedriva e-handel i Tyskland,  så kan det vara bra att känna till att i tyskland har sajter en ganska hårt fokuserad huvudmeny i toppen och en fylligare undermeny till vänster på sidan. Det är så vanligt att man kan kalla det för tysk webbstandard.

Otto - ett exempel på typiskt tysk webbdesign Tom Tailor har typiskt tysk webbdesign Stylefruits har typiskt tysk webbdesign

Jag fick nyligen höra, från ett stort svenskt företag som expanderar sin e-handel till tyskland, att de hade fått höra att de först måste göra om sajten eftersom tyska kunder inte skulle hitta på den väldesignade svenska sajten.

Och visst. Det är fult. Men jag kan inte blunda för det faktum att tyska sajter har ett enormt försprång när det gäller att optimera resultatsidor för sökmotorplaceringar. Låt oss ta en titt på den sajt som allra bäst utnyttjar detta till sin fördel: Zalando.

zalando.de - mästare på att utnyttja resultatsidor

Ordräkning av Zalandos text om svarta jeans.Ser ni texten till vänster på sidan? Det är toppen på en robust textmassa. Det är 382 ord, 2836 tecken, och det är ingen dålig text. Min tyska är inte den bästa, men den verkar vara betydligt bättre än motsvarande texter från svenska e-handlare, som påfallande ofta verkar vara skrivna av extraarbetande 15-åringar.

Jag har ett och annat förbättringsförslag till Zalando. De utnyttjar t.ex inte sin h1 till fullo och de skulle, på den här sidan kunna jobba bättre med h2-rubriker, men det har inte så mycket med saken att göra. Det viktiga är att se att ingen svensk e-handlare som jag känner till har samma möjligheter att placera så här mycket text innan produktlistningen på sin sida. Åtminstone inte utan att dölja åtminstone delar av texten på ett eller annat sätt.

Hur skulle ni lyckas få plats med den här textmassan på era sidor? (Fortsätt läsa under bilden)

zalandos-text-om-svarta-jeans

mobilsok-schwarze-jeans Att sedan samtliga tyska sajter som jag har använt som exempel ovan har stora brister när det kommer till att presentera sitt innehåll i mobiler är en annan sak. Den form vi ser på de fyra tyska sajterna här ovan är svår att navigera i mobiler, och lika svår att anpassa till en responsiv form, vilket de tyska sajterna heller inte har försökt göra. Istället har de mobilsajter dit all mobiltrafik redirectas och på Zalandos mobilsajt hittar vi ingen av ovanstående text.

Ändå ser det mobila sökresultatet nästan exakt likadant ut, förutom att Zalando här har fått in sin resultatsida även för de svarta herrjeansen (som har en motsvarande text som den som finns på damsidan, bara nödtorftigt anpassad för sökningen efter herrjeans).

Vad vi ser, känns väldigt mycket som att Google inte visar den bästa mobilsajten för en mobil sökning utan den mobila versionen av den sida som placerar sig bäst i det vanliga webbsöket, och det ger mig bränsle på brasan för mina tankar kring responsiv form versus mobilsajter versus mobilteman. Mer om det framöver.

Läs också:

Resultatsidor – Har vi pratat om dem?

// Nikke Lindqvist

 

 

 

Arkiverad under: Sökmotoroptimering Taggad som: E-handel, Kategorisidor, Resultatsidor, Tyskland

Resultatsidor – har vi pratat om dem?

7 november, 2014 av Nikke

Ett ständigt återkommande ämne i mina möten med sajtägare är deras inställning till olika typer av resultatsidor. I kontexten av webbutiker betyder detta ofta kategorisidor, för WordPress-baserade sajter betyder det kategori- eller taggsidor och för sajtträdsbaserade CMS som t.ex EPiServer, Polopoly och Sitevision handlar det oftast om nodsidor. Gemensamt för alla dessa olika sidor är att deras funktion, i princip, bara  är att de ska lista de objektssidor som ligger längre ner i sajtträdet.

En annan sak som resultatsidorna har gemensamt är att de nästan alltid saknar eget, unikt, innehåll. Nästan lika ofta saknar de huvudrubrik och en unik description-text. I vissa, riktigt besvärliga fall har dessa sidor inte ens en unik title-text, eller använder ett SEO-plugin som har default-inställningen att sidtypen över huvud taget inte ska indexeras av Google.

Ibland finns dessa sidor inte ens, utan objektssidorna kan bara nås via en sökning, och de enda kategorier som existerar är då rena sökresultat (som i riktigt besvärliga fall inte ens har en unik URL eftersom sökningen görs med en POST-request).

Samtidigt är resultatsidorna oftast de sidor som är allra bäst lämpade att vara landningssida för många av de sökningar som sajten vill placera sig på. Detta eftersom enskilda artiklar eller produkter ofta konkurrerar med varandra genom att ha liknande rubriker. I en webbshop når enskilda produkter sina end-of-life påfallande fort och försvinner ur sortimentet, bloggposten som skrevs för fyra år sedan blir så omodern att man skäms för att visa upp den (been there).

Resultatsidorna är mer långlivade och kan hållas aktuella under längre tid. Dessutom har de ofta helt automatiska länkar till sig genom sajtens CMS; ofta från huvudmenyn. Det gör dem till perfekta landningssidor för relevanta sökningar.

Google gillar inte resultatsidor?

Problemet är bara att Google, faktiskt, är totalt ointresserade av att visa upp innehållstomma kategorisidor i sökresultaten. De vill vara allas kategorisida, baserat på de sökningar vi gör. I den stora Mayday-uppdaterigen rensade de ut miljontals resultatsidor från stora sajter. BBC blev av med över 7 miljoner stycken, och Panda-algoritmen verkar vara särdeles hård mot sajter som har ett överflöd av denna typ av sidor, utan egentligt eget innehåll. Det har gjort att det har spritts en allmän syn hos folk med en grund uppfattning om vad SEO innebär, att resultatsidor ska undvikas om man inte vill sjunka i sökresultaten.

Den allmänna uppfattningen hos många som inte har någon djupare koll på SEO eller inte har arbetat med riktigt stora sajter, är att Googles ovilja mot att lista resultatsidor gör att man ska undvika att arbeta med dem. Det stämmer inte. Tvärtom! Nyckelordet i stycket ovanför, är alltså innehållstomma.

Ändå går det utmärkt att ranka med resultatsidor

För det går faktiskt fortfarande alldeles utmärkt att ranka bra med resultatsidor. Men, det krävs att vi tar till alla verktyg i boxen om vi vill göra det. Och det vill vi.

För grundproblemet är att Google inte gillar innehållstomma resultatsidor, och identifierar dessa genom att de väldigt lätt kan associera de pufftexter som listas på dem med de objektssidor som oftast har samma text i en längre kontext.

Alltså krävs det unik text på resultatsidorna, ibland rätt mycket text, ibland bara en unik textsnutt på 3-400 tecken, och ibland rejält med unikt innehåll för att en sida faktiskt ska anses ha tillräckligt mycket unikt innehåll för att inte betraktas som en innehållslös resultatsida av Google. Dessutom behövs det en h1-rubrik, och kanske t.o.m en h2-rubrik med ett synonymt begrepp. Title-texten, den kanske starkaste signalen om vad en sida handlar om idag behöver kunna anpassas liksom att sidan kan behöva en unik description-text, som lyckas vara säljande eller informativ samtidigt som den innehåller den primära sökfrasen…

När det kommer till textinnehållet, kommer modern (svensk) webbdesign att vara det största hindret. På sajter med utfallande marginaler, perpetual scroll-listningar och total avsaknad av såväl höger som vänsterspalter är det svårt att lägga text tidigt i koden på sidan. Det är helt enkelt svårt att kombinera modern webbdesign med fylliga resultatsidor.

Dold text fungerar inte i längden

Lösningen blir ofta att man lägger denna text i ett stycke som ursprungligen är dolt på sidan, men som kan plockas fram genom att väja en alterantiv flik eller genom att klicka på en knapp eller länk med texten Mer info. Det har fungerat utärkt, förutsatt att man inte har dolt texten genom att ge den en klass som tydligt är dold (visibility:hidden eller display:none), utan döljer texten lite mer avancerat genom att låta ett javascript ställa om synligheten när sidan laddas.

Det är däremot tveksamt om det kommer att vara en hållbar väg framöver. Google har sedan sommaren 2014 kommunicerat att det är viktigt att man tillåter access till de javascript som visar olika element på sidan, och det torde innebära att de även kan förstå vilka element som inte visas. De som har löst problemet genom att visa åtmisntone lite grand av texten, och göra det möjligt att fälla ut den för mer text sitter lite säkrare.

Det här kommer att ställa stora krav på webbutveckling framöver, där SEO-folket, UX-folket, formgivarna och konverteringsfolket kommer att ha svårt att komma överens. Ingen vill lägga en A4 text innan en listning av produkter, men att lägga texten efter listningen är tyvärr inte tillräckligt bra det heller. Dels blir det för många länkar innan innehållet, dels är Google lite smått misstänksamma mot text som ligger för långt ner på sidan.

Helt oavsett. Resultatsidor behöver innehåll. Bra innehåll, inte bara en automatiserad sträng som i princip byggs  upp likadant med några variabler på alla resultatsidor. En bra resultatsida kommer att behöva förtjäna sin placering framöver. Så har du inte börjat fundera över detta på din egen sajt ännu så är det hög tid nu. Sedan får vi se hur vi kan lösa det grafiskt.

Relaterade blogginlägg

Jag har skrivit en hel del om resultatsidor tidigare på min privata blogg. Här under några lästips. En del av posterna har några år på nacken, men de är, till min oförställda förvåning, fortfarande väldigt aktuella.

  • Tagga rätt för bättre synlighet
  • Perpetual scroll – dåligt ur SEO-synpunkt?
  • Paginerade resultatsidor ur ett SEO-perspektiv
  • DN.se lyckas bra med sin sökmotoroptimering

Och har vi inte pratat resultatsidor ännu, så hör av er, så tar vi en duvning i ämnet.

// Nikke Lindqvist

Arkiverad under: Sökmotoroptimering Taggad som: Kategorisidor, Resultatsidor, Taggar

Integrera företagets synlighet på nätet

14 februari, 2009 av Danne Lämna en kommentar

Arbetet med sökmotoroptimering (seo) har nu ganska länge varit en viktig men även omdiskuterad del när det gäller att skapa en synlighet för företags webbplatser på nätet. Hantering av seo har ofta skett lösryckt och skilt från övrig marknadsföring. Det har vuxit upp olika specialistföretag med inriktning på seo som säljer sina tjänster mer kvantitativt än kvalitativt.

[Läs mer…]

Arkiverad under: Kommunikation, Sökmotoroptimering Taggad som: integrerad marknadsföring, kompetens, seo, synlighet, webbkommunikation

Sökmotoroptimering av texten på sidan

12 januari, 2007 av Nikke 1 kommentar

En väldigt vanlig fråga kring sökmotoroptimering rör optimering av texten på webbsidor. Hur man ska skriva för att placeras så bra som möljigt på sökmotorerna helt enkelt.

Vårt svar brukar vara att det visserligen finns en hel del att tänka på när man skriver brödtexten på sidan, men att det inte räcker riktigt ända fram om detta är den enda åtgärden man tänker vidta i sin sökmotoroptimering. Ändå, när alltfler sitter och arbetar via publiceringssystem, så är just sökmotoroptimering av texten en av de få saker man kan påverka utan att behöva göra förändringar i publiceringssystemet.

Vad är text i sökmotorernas ögon?

Till att börja med bör vi slå fast vad som är text enligt sökmotorerna, och där kan man enkelt se att det finns flera samverkande element.

  1. Title-texten
  2. Description-texten
  3. Huvudrubriken
  4. Brödtexten
  5. Bildtexter och alt-attribut till bilderdessutom
  6. Text i länkar som pekar till sidan

När man skriver en brödtext, och har sökmotorerna som viktig mottagare, så är nästan alla eniga om att man bör nämna de tilltänkta sökfraserna tidigt i texten, tidigt i ett flertal stycken, inuti löpande text, i mellanrubriker samt i textens avslutning.

Desstuom bör man sträva efter att använda likartad text i title-texten, huvud-rubriken, description-texten, det inledande stycket på sidan, i alt-attributet till åtminstone en bild på sidan och allra helst i länkar som pekar in till sidan som ska placera sig bra för söktermen. Likartad skriver jag här eftersom texten fortfarande ska se smaklig ut för läsaren, och för att man inte vill riskera att sökmotorerna ser sidan som nyckelordsspam.
Det är egentligen hela hemligheten. Det svåra är att göra detta på ett intresseväckande och kanske säljande sätt. Och till det krävs det inte bara en sökmotoroptimerare. Nej till det krävs de en riktigt bra webbcopywriter.

Arkiverad under: Sökmotoroptimering Taggad som: seo, texter

Tidstudie av åtgärder för effektiv webbmarknadsföring

3 oktober, 2006 av Nikke 1 kommentar

På SEOmoz.org hittar vi en amerikansk genomgång av hur mycket tid man procentuellt sett bör lägga ner på de olika delarna som krävs för underhållet av en webbsajt. Sammanställningen är gjord ur ett rent webbmarknadföringsperspektiv, där sökmotornärvaro ses som den viktigaste marknadsföringsåtgärden. Artikeln Time Distribution for Effective Online Marketing är skriven av den internationellt kände sökmotoroptimeraren Rand Fishkin (Randfish).

Här följer en avkortad, och väldigt fri översättning av den ursprungliga texten, som i sin helhet återfinns på www.seomoz.org/blogdetail.php?ID=1429

  • Sammanställning av unikt viralvänligt innehåll för sajten (40 %)
    Detta innefattar artiklar, bloggposter, formulär, tillämpningar och multimedia-innehåll av olika slag med högt användningsvärde för sajtens besökare. Med termen viralvänligt innehåll avser Randfish sådant innehåll som spontant leder till att intresserade sajtbesökare tipsar vänner om sidan, eller länkar till den (som vi just har gjort härifrån).
  • Utveckla nya funktioner/ny design (25 %)
    Detta, anser Randfish, särskilt i dessa Web 2.0-tider, vara lika viktigt som att utveckla nytt innehåll. Det gäller att erbjuda så många möjligheter som möjligt för sajtens besökare att hitta och sprida innehållet på sajten till så många som möjligt.
  • Omvärldsundersökningar (10 %)
    Handen på hjärtat – hur många timmar ägnar du varje vecka åt att hålla koll på nya och gamla konkurrenter, sökmotorplaceringar och nya viktiga termer inom ditt arbetsområde?
    Den som inte ägnar åtminstone en tiondel av tiden åt detta viktiga ämne kan lätt komma att bli omsprungen, långt innan upploppet.
  • Deltagande i olika webb-communities inom ditt område (10 %)
    Denna typ av åtgärd har oftast den högsta graden av direkt mätbara resultat för din sajt. Deltar du på de forum som diskuterar ditt ämnesområde? Besöker du de viktiga bloggarna och visar du där att du följer med i diskussionerna? Om inte – börja. Visa upp dig, ditt företag och din affärsidé.
  • Tester och uppföljning baserat på besökardata (10 %)
    Håller du koll på vad besökarna gör på din sajt? Når de fram till köp, lead eller till att ta kontakt? Använder du rätt statistikverktyg på sajten så vet du vad besökarna gör och inte gör och kan ändra sajten utefter besökarnas verkliga betéende.
  • Manuellt länkbyggande (5 %)
    Sist, och faktiskt i såväl lägst prioriterat som det som du bör lägga minst tid på. Om du inte har en sajt som andra länkar till spontant, så bör du snarare lägga mer tid på att ta reda på varför du inte får de spontana länkarna än att tjata dig till eller köpa nya länkar från den typ av sajter som är beredda att sälja eller byta länkar.

Man kan diskutera om Rand Fishkins procentsatser är överförbara på svenska förhållanden, eller på andra nischer, men de flesta som har kommenterat hans siffror på SEOmoz.org verkar hålla med om att viktningen är i stort sett korrekt.

Naturligtvis förskjuts de olikas inbördes ordning väldigt stort beroende på vilken fas av utveckling en sajt befinner sig i. Men för en någotsånär inarbetat sajt tycker jag att de stämmer väldigt bra med verkligheten.

Arkiverad under: Sökmotoroptimering, Webbplatsen

Aftonbladhet, Expressn, Svenska Dagbladhet och Internetvärd

1 oktober, 2006 av Nikke

Aftonbladhet, Expressn och Svenska Dagbladhet är mer än felstavningar av tre av Sveriges största dagstidningar. De är tre av de fem sökfraserna som ska användas i den första helsvenska tävlingen i sökmotoroptimering. De två andra söktermerna som vinnaren ska lyckas optimera sin sajt omkring är två ord som redan finns i svenskan, nämligen Internetvärd och Sökmotoroptimeringstävling.

Tävlingen är initierad av Jim Westergren, som kom tvåa i den största sökmotoroptimeringstävlingen som har hållits hittils, nämligen V7n-tävlingen som går under namnet v7ndotcom Elursrebmem. Läs mer om tävlingen och tävlingsreglerna på www.seo-forum.se/seo-taevlingar/815-sveriges-foersta-seo-taevling.html

Det som är intressant med just denna sökmotoroptimeringstävling är att den utgår ifrån specifikt svenska förhållanden. Två av sökfraserna innehåller de svenska bokstäverna ö och ä, och det kan bli intressant att se hur de olika tävlingsdeltagarna kommer att hantera dessa, framför allt i urlar. Valen är nämligen flera, och det har ivrigt debatterats hur Google, som agerar tävlingsarena, prioriterar olika implementationer av dessa tecken i urlar (internetvard eller internetvaerd, sokmotoroptimeringstavling eller soekmotoroptimeringstaevling).

Tävlingstiden går ut den 1 maj 2007, och den som då har den sammanlagt bästa placeringen på samtliga fem söktermer vid sökningar efter resultat på svenska från Google.se kommer att utses till vinnare.

Jag kommer självklart att delta i tävlingen, eftersom jag tror att den kommer att ge många bra ledtrådar till hur Google hanterar specifikt svenska förhållanden. Min tävlingsdomän i denna första svenska sökmotoroptimeringstävling är, som tävlingreglerna stipulerar, just registrerad, och återfinns inom kort på www.veckansteve.se.

Arkiverad under: Sökmotoroptimering

Windows Live är live

14 september, 2006 av Nikke Lämna en kommentar

Så är då (äntligen) MSN Live live på riktigt!
Jag blir i alla fall omedelbart förflyttad från search.msn.se till www.live.com och det är väl lika bra det. Söktjänsten är bra, det är det inget att säga om. Jag får ungefär samma typ av resultat med svenska inställningar på live.com som jag får på google.se, men det känns som om mycket är väldigt ofärdigt ännu så länge.
När man väl har sökt på något ser man fortfarande urlar som visar att delar av tjänsten fortfarande verkar vara i ett beta-stadium. Som den här:
beta.search.live.com/results.aspx?q=vin&…go=Search
[Läs mer…]

Arkiverad under: Sökmotoroptimering

Läsliga URLar

25 maj, 2006 av Nikke Lämna en kommentar

En av de tekniska detaljer som brukar tas upp av så gott som alla sökmotoroptimerare är att URLarna (webbadresserna) ska innehålla de viktigaste nyckelorden för sidan de leder till. Det gör t.ex. det här inlägget, och det går nästan inte att besöka en sajt som handlar om sökmotoroptimering utan att urlarna skrivs ut på liknande sätt.

Och läsliga urlar är bra! Tro inget annat. En tumregel som vi brukar försöka hålla oss till är att man ska kunna komma ihåg en url, och allra helst förstå vad sidan ska handla om bara av att läsa adressen. Det innebär samtidigt att urlarna inte bör bli sådär nästan fånigt långa som de kan bli i strävan att göra dem så sökmotorvänliga som möjligt. [Läs mer…]

Arkiverad under: Sökmotoroptimering Taggad som: seo, url

Se upp med vart och hur ni länkar!

17 maj, 2006 av Nikke 2 kommentarer

Google har under våren gjort om väldigt mycket av rutinerna för hur de spindlar sajter och lägger till dem i sitt index. Omdaningen av denna bakomliggande infrastruktur har gått under smeknamnet Bigdaddy. I princip kan man säga att Googles webbspindel Googlebot har blivit intelligentare, och att funktionerna för hur sidor läggs in i indexet har blivit en smula petigare.

Skillnaderna verkar främst röra sig om att själva spindeln kan avgöra vilka sidor som ska hämtas, och att inte alla hämtade sidor släpps in i indexet. Själva algoritmen, som avgör turordningen för sökresultaten verkar däremot inte alls ha ändrats ännu i år. [Läs mer…]

Arkiverad under: Sökmotoroptimering

  • 1
  • 2
  • Nästa sida »

Kontakta oss

Hitta till oss

Adress: Fridhemsgatan 15, 112 40 Stockholm
Epost: info@carnaby.se
Telefon: +46-8-201001